Etapp 7 Från P-platsen Norr om naturresarvatet Björkume sedan gick vandringen norr över till Lickersham, via naturreservatet Törrvesklint.

Vandringen den 27/6 gick norr över till Lickershamn, sedan vände vi åter till bilen, men först njöt vi av middag på Lickershamnskrogen. Här finns det krog, kiosk och hamnkontor som också innehar fiskaffär. Vandringen i dag var 11,06km.

 Gotland har en hel del lamm som vi säger här på ön om får, ungarna heter lammungar. På Gotlands finns det ca: 63.000 lamm det är fler än bofasta på ön, vi är dryga 57.000 människor som har våra bopålar här.

 Stranden nedanför P-platsen vid norra delen av naturreservatet Björkume.

 Så vackra färgskiftningar vid strandkanten.

Här är det väldigt branta kanter upp mot klintkanten och allt är bara sten och åter sten, mycket svårt att gå på då det rullar undan under fötterna. I dag blåste det, som ni ser är det gäss på vågorna.

  Ett litet fiskeläge med bara några få hus, ligger för sig själv på denna vackra strand och vildrosorna slingrar sig lågt utmed strandens stenar.

  Ett utedass, tänk att få sitta där med öppen dörr och titta ut mot havet.

 Leve livet, jag njuter.

  Kaffe med bulle är ganska gott när man vandrat ett tag. Dessa smultron hittade jag vid mina fötter där vi satt och drack kaffe mums.

  

 Här är jag husse, se på mig!

  Vi valde att åter igen gå upp och gå på klinten, så mycket lättare att ta sig framåt. Den här trappen gick vi upp, många trappsteg blev det och när vi kom upp såg vi en fyr.

 Denna del av kusten är brant, men här mellan de krypande tallarna och granarna fanns i alla fall en stig att ta sig fram på. Så småningom kom vi fram till naturreservatet Törrvesklint.

 Här är ytterligare naturens egna Bonsaiträd.

 Här på denna avsats så var marken täckt av smultronplantor, ja tusentals av dem måste det ha varit. Massor av mogna smultron fanns det. Jag kunde ha ätit mig mätt på dem. Synd att jag inte hade någon behållare att plocka med mig några hem, hade varit gott till frukost nästa dag, men nu fick alla fåglar något gott i stället.

 En mycket vacker skog var det på klinten, och en och annan myrstack hittade vi på vägen.

 Så vackert och vilka färger naturen bjuder på.

 Ytterligare en vacker strand på väg till Lickershamn. Sandstrand men jag vet inte hur vi skulle lyckats ta oss ner dit, vi hittade ingen stig. Annars hade jag gärna tagit mig ett dopp där.

 Skyddsvärn på högsta punkten vid inloppet till Lickershamn, en ensam segelbåt på väg in till hamnen.

 Urskog så trolsk och en liten ny ek som tagit fäste i mossan.

 En bäck som var nästan torr, här på Gotland har det inte regnat speciellt mycket denna vår och sommar. Det behövs nog lite regn.

Gotlands största rauk heter Jungfrun hon når sin högsta höjd 27 m över havet, vid Stuklint.

Den har fått sitt namn efter en sägen om ett kärlekspar här i Lickershamn på1000-talet. En rik och mäktig man som hette Likajr, hade en dotter som hette Öllegard. En gång när Likajr kom hem från ett rövartåg hade han med sig en ung pojke som fånge. Pojken, som hette Helge, var son till en besegrad hövding. Helge fick växa upp bland Likajrs trälar.

Givetvis så blev Öllegard och Helge förälskade i varandra. Detta var något som Likajr inte såg med blida ögon. Han beslöt sig för att sätta stopp för de ungas romans. En dag lät Likajr ställa till med en stor fest. Före festen hade han låtit sina män med hjälp av långa stegar lyfta upp Öllegard till toppen av den höga rauken. När alla gäster var samlade förkunnade Likajr att Helge skulle få gifta sig med Öllegard om han kunde hämta ned henne från raukens topp.

Helge tvekade inte att anta utmaningen utan klättrade uppför den branta klippan. Han var vig och orädd och lyckades snart att ta sig ända upp till Öllegard, men det värsta återstod: nedstigningen. Med Öllegard i ett fast grepp började han ta sig nedför den brant som vette mot havet. Även den här gången gick klättringen bra, och alla gästerna började tro att han skulle klara det, och att Likajr därmed skulle bli tvungen att uppfylla sitt löfte.
Då kom plötsligt en pil vinande genom luften och träffade Helge i huvudet. Det var Likajr som hade skjutit. Helge och Öllegard störtade handlöst ned i havet, där de försvann i vågorna.

 Det händer en hel del i Lickershamn, jag tycker alltid det är lika kul att läsa sådana här lokala anslagstavlor, de säger en hel del om platsen man besöker.

 En hamn utan båtar är ingen hamn.

 Att sitta på en bänk i skuggan och se ut över havet och båtarna är skönt.

  Hamnkontoret med kombinerad fiskaffär, här kan man köpa färska räkor eller rökta sådana. Även lax, makrill, sik och givetvis flundror som det finns mycket  utanför Gotland kust.

 Lickershamnskrog där vi avslutade vandringen med middag innan vi återvände till bilen. 

Tack för att du tittat in och välkommen tillbaka.